Att bli en sådan där vegetarian

Sedan jag startade den här bloggen har jag uppmuntrat till en vegetarisk dag i veckan. Om man så bara ätit en liten svampsoppa en torsdag eller provat på majsbiffar en köttfri måndag. Men idag känner jag att det inte räcker. Inte på långa vägar. Vårt ätande smälter nordpolen, skövlar regnskog, förgiftar haven och torkar ut skörden för fattiga länders ännu fattigare bönder.

Innan jag blev vegetarian var jag en sådan där tvzappare – när det kom bilder från fabrikerna där gäss plockades levandes, när tv-kockar slaktade lamm och sköt rådjur, eller grisarna som dog inlåsta i decimetertjock dynga och åts upp av de andra som utvecklat kannibalism – just då bytade jag kanal på tv. Det blev för mycket att ta in trots att jag såväl tycker det är bra att människor förstås att det de äter en gång var levande varelser som aldrig fick välja sina liv och att den misskötsel som förekommer inom djurindustri uppmärksammas. Efter några års zappande insåg jag att jag var en del av allt det där dödandet fastän jag ville alla djur väl. Karrékotletterna började plötsligt få en bismak och jag kunde inte längre njuta av dem med gott samvete.

Jag började äta allt mer och mer köttfritt och valde hellre fisk är däggdjur och fågel. Så såg jag en fin liten gårdsgris slaktas på tv, den skrek för sitt liv i flera minuter tills den inte längre hade ett liv. Och då tänkte jag att jag inte ville äta djur som lidit. Men så kom jag på att jag inte heller ville äta glada djur som haft fina liv och fått ha ett namn, jag ville ju hellre att de skulle få fortsätta ha sina fina liv. Samtidigt uppmuntrade jag slaktandet av dem – dagligen. Och då insåg jag att så länge jag inte ändrade mig, skulle inte heller industrierna ändra sig.

Sedan den gången jag såg den där grisen slaktas har jag varit “en sådan där vegetarian”. Någon som bryter från normen och gör allt lite besvärligare. Kanske rent av en lite provokativ person, en dryg typ som vet bättre.

När jag i själva verket bara vill rädda djuren.

Men vet ni vad? Det har varit SÅ värt det!

För mig var det aldrig svårt att avstå från kött när jag för första gången tog mitt AKTIVA BESLUT och jag har aldrig längtat efter kött igen. När jag kan äta vegetarisk mat med rent samvete för både miljö och djurs rätt kan jag njuta fullt av maten. När jag stödjer den här planeten och varelserna som bor här då får jag en mycket bättre magkänsla och maten smakar mångt mycket bättre än någonsin tidigare.

För när de stora djurindustrierna försvinner kan vi använda åkrarna till att odla grönsaker och annan mat åt människor. Vi skulle minska våra utsläpp, vattenanvändandet och bli mer effektiva – för istället för att behöva få ut de där stora mängderna, det billiga djurfodret från åkrarna kan vi minska produktionen eftersom den huvudsakligen är för människan, den skulle kunna bli ekologisk och därigenom både giftfri och näringsrik. På sikt skulle vi inte behöva avsätta miljardbelopp för att rädda östersjön för den skulle kanske rent av må bra ändå, och tänk då hur billig den ekologiska maten egentligen skulle vara.

I västvärlden idag har vi sådana resurser på mat att vi direkt kan äta ihjäl oss. Vi behöver inte offra djurliv för att bli mätta, det är ett rent frosseri just “för att det är så gott”.

Idag skrev Hildas Hem om att bli miljösund och efter att ha läst det bestämde jag mig för att skriva detta inlägget om hur jag blev vegetarian och blev just miljösund när jag började göra aktiva beslut för hur jag vill att omvärlden ska se ut. Under min livstid kommer jag ha skonat tusentals djurliv. Genom att dela med mig av vegetariska recept och ett grönt förhållningssätt hoppas jag att din köttfria måndag kanske också blir en köttfri fredagstacos, köttfria luncher när du äter ute och kanske, kanske att några vågar byta fläsket i ugnspannkakan mot stekt svamp istället. Och plötsligt har jag kunnat bidra till att ytterligare djurliv aldrig behöver sätta sin klöv, tass eller hov i industrierna. Man kan göra skillnad, varje person räknas.

Vad är ditt fullkomligt medvetna beslut?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

40 Comments

Filed under Uncategorized

Comments are closed.